– Utmaningen är att ge textilier så långt liv som möjligt. I allt från inköp, till tvättprocesser, kundanvändning och efterarbete finns det utrymme för ständig förbättring, säger Johanna Torstensson, Produktspecialist på Textilia.
“Starten på textilens liv är avgörande. På inköpsavdelningen är vår målsättning är att köpa in så lite som möjligt och att i så stor utsträckning som möjligt kunna utnyttja de textilier vi har. Vi vet att inköp av nya textilier skapar en stor miljöpåverkan så grunden är att textilierna ska hålla länge.”
Johanna Torstensson
Produktspecialist
För att textilierna ska hålla är det avgörande att de håller en hög kvalitet som klarar många tvätt-och torkrundor och som har potential att leva länge. Det är några av kraven Johanna, produktspecialist och utbildad textilingenjör, ställer på inköp av nya textilier. Något som sliter på kläderna är naturligtvis också tvättprocesserna, så även dessa ses över för att vara så skonsamma som möjligt, med rätt typ och mängd av tvättmedel och rätt temperaturer.
En bläckpenna kan förstöra 70 kg textilier
När plagg och textilier väl är ute hos kund är det också betydelsefullt hur de behandlas. Det handlar både om att användaren har förutsättningar att välja rätt storlek så att plagget sitter bekvämt och att sömmar inte slits på ställen de inte ska. Viktigt är också att fickor töms så inte exempelvis en bläckpenna åker med, vilket i sig kan förstöra en hel tunna på 70 kg textilier.
Tips
Det handlar om så enkla saker som att tömma fickorna när man lägger plagg i tvätten. Att behandla kläderna med samma respekt som du behandlar dina egna, privata kläder med.
Ett vidare liv trots bläckfläck
– Ibland är lösningen en lapp över loggan, en ny ficka eller att något sys om. Ibland får plagget gå vidare till Textilia upcy.
En utmaning Textilia och även Johanna ställs inför är att själva tyget i plagget ofta har många fler år av tvättar i sig, men att plagget missfärgas eller får en slitning i en söm. Det händer också att upphandlingsperioder avslutas och man står med många plagg med en specifik logotyp som behöver hitta en ny plats eller utformning. Hur ser man då till att det kan fortsätta användas? Johanna och hennes avdelning agerar där som ett stöd för tvätterierna i att hitta vägar för att kunna ge plagget ett vidare liv.
Textilia är med och sätter standarden
Textilia sitter med i två tekniska kommittéer för svensk standard, SIS och Textilhandboken, för att omvärldsbevaka, lära sig vad användarna vill ha och se hur man kan applicera det i tvätterierna. Idag är Textilhandboken en teknisk rapport som ger information kring hur man tvättar och upphandlar textilier i ett cirkulärt flöde, ställer krav på processer, på textilierna och även på användning och transport. Denna omarbetas till en standard. Johanna sitter med i revideringsarbetet tillsammans med bland annat branschkollegor, textil-och plaggleverantörer och regioner.
– Den är i allra högsta grad med och påverkar hur vi och branschkollegor jobbar.
Att vara med och sätta standarden innebär därför att man har möjlighet att påverka branschen och dess klimatavtryck. En fråga Textilia driver i processen är att man i Sverige ska sänka kravställningen på temperaturen för hygieniskt ren tvätt från 70 grader till 60 grader, som resten av Europa idag har. Det skulle innebära en mindre miljöpåverkan, med bibehållen standard för hygienisk renhet.
Rena fläckar och lapplagning, så kallad patchning, är en annan viktig fråga för att plagg ska få leva längre. En ren fläck innebär att färgen sitter kvar i textilen men plagget är hygieniskt rent. Det går alltså att använda precis lika bra som ett nytt plagg, men det kan uppfattas som mindre professionellt med en laglapp eller en fläck någonstans.
– Det är en beteende- och attitydförändring vi behöver driva. Vi vill vara med och öka kunskapen kring detta och kanske lyckas höja toleransen för rena fläckar.
