Kasserade kläder och linne blir sällan nya textilier. Nu har Textilia utvecklat en ny metervara med 30% återvunna textilfibrer från sitt eget textilavfall. Men flera hinder på vägen bromsar en storskalig spridning.
När du slänger en påse med slitna T-shirts och jeans i textilbehållaren är det troligt att kläderna bränns. Av de många tusentals textilier som kasseras varje år i Europa blir en försvinnande liten del ny textilprodukt. Men vi kan och bör återvinna mer.
“På Textilia arbetar vi cirkulärt med att återvinna våra textilier. Först förlänger vi produkternas livslängd genom att reparera, underhålla och optimera våra tvättprocesser – och sedan syr vi om och återvinner kasserade textilier till nya produkter.”
Ida Stokkebye Rueskov
Koncern ESG-chef
Varje dag sorterar vi på Textilia ut ungefär ett ton fläckiga och utslitna textilier, som sedan är en del av en sluten krets av återanvändning och återvinning. Till exempel förvandlas lakan till kockskjortor, medan slitna T-shirts bearbetas för att kunna ersätta engångspapper för handtorkning. Kraftigt slitna textilier bryts ner till fibrer, som ingår i akustikpaneler, bland annat.
Senaste lösningen är en nyutvecklad metervara med 30 % återvunna textilfibrer från Textilias egna textilavfall.
– Det är ett naturligt nästa steg i företagets arbete för att minska textilavfall och användningen av jungfruliga material, säger Ida Stokkebye Rueskov.
Textilierna bryts ner och bearbetas mekaniskt, varefter fibrerna spinns till garn och vävs till nya tyger, så att det slutligen finns en textilprodukt som kan användas igen. Det är ett konkret exempel på hur textilier kan förbli textilier – i stället för att sluta som avfall.
Ida Stokkebye Rueskov
Tekniskt möjligt – men i liten skala
Textilias metervara visar att det tekniskt är möjligt att omvandla textilavfall till nya T-shirts och byxor. Men det finns flera hinder på vägen innan det kan spridas i stor skala, betonar koncernens utvecklingschef Camilla Skjelborg Verge.
– Industriella textilier av vårt slag håller hög kvalitet, eftersom de hyrs ut och därför måste tåla många tvättcykler i våra industrimaskiner. Även om kvaliteten minskar något när fibrerna återvinns, uppnår vi fortfarande en god slutkvalitet.
Kvalitet är avgörande om textilier ska användas om och om igen, förklarar Camilla, och påpekar att de slitstarka industritextilierna bara utgör några få procent av den globala textilmarknaden.
“Den överlägset största delen står modeindustrin för och mycket av fast fashion består av blandade textilier – dvs. med fibrer av både bomull och polyester – av så dålig kvalitet att de inte kan återvinnas utan endast är lämpliga att användas, kastas och skickas för förbränning.”
Camilla Skjelborg Verge
Koncernutvecklingschef
– När det inte är normen i branschen att designa för återvinning kan det finnas tajta villkor för de företag som arbetar med återvinning, säger Camilla Skjelborg Verge.
Hon har sett flera företag som bearbetar textilier till fibrer gå i konkurs på grund av bristande skala i efterfrågan på återvunna fibrer.
Och enligt Camilla Skjelborg Verge påverkar detta det ekonomiska incitamentet att investera i återvinning och nödvändig infrastruktur i hela kedjan från produktion och användning av textilier till insamling, tvätt, reparation och återvinning.
Så ja – en förändring av tankesättet behövs genom hela värdekedjan för att nå den punkt där textilier återvinns i stor skala till nya textilier.
Camilla Skjelborg Verge
Förändring är på väg, men det går långsamt
Trots ett ökande fokus på hållbarhet köps fler kläder globalt än någonsin, och med konsumenternas aptit på nya kollektioner tvivlar Ida Stokkebye Rueskov på att modeindustrin frivilligt kommer att ändra kurs.
Hon är glad över att EU och Danmark har antagit politiska handlingsplaner för textilier, vilka kommer att minska produktion och konsumtion samt öka cirkulariteten i industrin. Hon ser också de kommunala insatserna för att samla in och sortera kasserade textilier som ett steg i rätt riktning.
– Men när de kommunala avfallsstationerna är långt ifrån att ha nödvändiga återvinningsanläggningar eller etablerade samarbeten för samma syfte – och när mycket textilavfall också är i för dåligt skick eller av för dålig kvalitet för att faktiskt återvinnas, då har problemet hanterats något tvärtom.
Hon pekar på Nederländerna som ett exempel på hur man kan skapa incitament för att producera textilier med återvunnet material. Här har en skatt införts riktad mot textilimportörer som för in jungfruliga material på marknaden – och intäkterna från skatten går till att utveckla bättre anläggningar och metoder för återvinning av textilier.
Ett krav på återvunna material i offentliga anbud finns också på önskelistan, eftersom det kan stödja ökad efterfrågan.
– Det finns ett behov av åtgärder i form av strukturella förändringar i textilvärdekedjan – avsiktsförklaringar från politiker och inte minst textilindustrin själv är inte tillräckligt, säger Ida Stokkebye Rueskov.
Det är helt enkelt nödvändigt med mer konkret lagstiftning riktad mot produktion och efterfrågan på återvunna textilfibrer om vi ska påskynda utvecklingen och öka återvinningen i märkbar skala.
Ida Stokkebye Rueskov
Textilia upcys konstutställning på Dansk Industri i Köpenhamn. Artikel skriven av Rikke Ravn Faber, Dansk Industri. Läs här: Textilia udvikler ny metervare med fibre fra eget tekstilkredsløb – BVT – DI
