Hej Eva och stort grattis till din utnämning som Friidrottens vardagshjälte!
Tack så jättemycket! Det har verkligen varit några spännande veckor. Jag bor på en liten ort och arbetar inom skolan, så detta har uppmärksammats som någonting stort här i Åsensbruk. Och även i övriga kommunen Mellerud.
När friidrottsförbundet ringde och meddelade att det var jag som skulle få ta emot priset på Friidrottsgalan blev jag helt överväldigad och kände att inte har väl jag gjort så mycket? Jag blev nästan chockad där jag satt i bilen.
Hur väcktes ditt friidrottsintresse?
Jag har varit en aktiv friidrottare i princip hela mitt liv. Jag började med friidrott 1969 och tävlade då i alla grenar innan jag sedan inriktade mig på löpning 800 meter och 1500 meter. Min främsta merit är Finnkampen 1975.
Jag la skorna på hyllan för andra gången, för några år sedan, och min sista tävling var 2013 World Master Game i Italien. Där tog jag två medaljer, en i häck och en på 100 m. Jag har dock inga planer just nu på att vara med när VM i veteranfriidrott går av stapeln i Göteborg 2022.
Berätta om din förening
Håfreströms idrottsförening ligger i Åsensbruk och fyller faktiskt 100 år 2021. Vi är totalt 250 medlemmar där fotbollen är störst. Friidrotten tillkom 2005 eftersom det då var så pass få barn på orten att vi inte fick ihop ett lag för 10-12 åringar. Det ledde till att jag ombads dra igång friidrott på orten. Sagt och gjort.
Vi har just nu 18 aktiva yngre barn och några äldre. Jag är huvudtränare och skjutsar till träning och tävlingar. Jag lägger cirka 2 dagar i veckan samt tävlingar varannan helg under tävlingssäsongen.
Friidrottens vardagshjälte är ett mångfaldspris och ges till någon som aktivt verkar för mångfald och jämlikhet. Hur arbetar du med att få nyanlända barn in i friidrottens värld?
Jag har arbetat inom skolan sedan tidigt 80-tal, bland annat som stödlärare. Från 2015 är min roll att arbeta inom hela Mellerud kommun, där jag gör steg 1 utredningar. Det vill säga bedömningar av vilken skolgång barnen fått med sig från sina hemländer. Jag försöker alltid möta nya familjer genom att gå hem till dem. Detta gör att de flesta känner sig mer bekväma och det underlättar för en familj som kanske har fem barn. Detta gör också att jag har väldigt bra kontakt med dessa familjer.
I och med detta och att jag har ett stort friidrottsintresse blir steget inte stort för att kombinera dessa. Just nu har jag en flicka i min grupp som började 2015 och som nu är 19 år. Det tog bara några träningar innan hon slängde slöjan, eftersom hon sprang snabbare utan.
Jag har verkligen sett hur friidrotten förenklat integrationen och snabbat upp anpassningen till sitt nya land för dessa tjejer och deras familjer.
Vad tänker du att prissumman på 30 000SEK skall användas till?
Eftersom vi inte har någon inomhushall på orten brukar vi åka till Uddevalla (15 mil ToR) och hyra inomhushallen varannan månad, vilket kostar 1000sek/gång. Detta har vi nu råd att göra lite oftare.
Jag tänker också åka med ett gäng höjd- och längdhoppare på träningsläger till Spanien i mitten av maj. Primärt för att följa min adept Kim som jag tränat i fyra år. Jag är dock bäst som tränare upp till 14 – 15 år, därefter krävs det mer specialistkunskap. Dock kommer man väldigt långt på engagemang!
Foto: Eva och de aktiva i Håfeströms IF, taget under deras friidrottsskola på sommaren. Eva syns uppe till vänster i bild.
