Den 24 september samlades experter, politiker och beslutsfattare i Proviantsalen på Christiansborg för en hearing om textilåtervinning. Evenemanget var ett initiativ från Textilia Group och folketingsledamoten Anne Paulin (S), och leddes av journalisten Tine Gøtzsche. Fokus låg tydligt på hur den offentliga sektorn och dess inköpskraft kan användas som hävstång för att skapa en verklig cirkulär textilekonomi. Målet var tydligt: vi behöver gå från att se textilier som ett avfallsproblem till att betrakta dem som en strategisk resurs.
Klimatutmaningen och potentialen för cirkulär tillväxt
Textilindustrin är en stor klimatbelastning och står för över 10 procent av de globala koldioxidutsläppen*. I Danmark förbränns cirka 92 000 ton textilavfall varje år**. Det motsvarar 263 ton per dag – och 11 ton i timmen. Endast 1 procent av de kasserade textilierna återvinns ***.
Detta utgångsläge satte ramen för skatte- och tillväxtministern Jakob Engel-Schmidt, som lyfte vikten av att skapa verklig tillväxt i den cirkulära omställningen av textilbranschen. Hans medverkan underströk att den cirkulära omställningen inte bara är en miljömässig nödvändighet, utan också en möjlighet att skapa ekonomisk utveckling och nya affärsmöjligheter inom textilområdet.
Som en fortsättning på denna tillväxtstrategi presenterade Anders Thorgaard visionen om “Textilavfall 2.0”. Här lyftes fiber-till-fiber-återvinning fram som ett centralt verktyg för att ersätta jungfruliga material och skapa en verklig cirkulär ekonomi. Thorgaard gjorde samtidigt tydligt att den tekniska kapaciteten behöver motsvaras av en politisk och samhällelig omställning för att lösningarna ska kunna skalas upp. Men för att denna tillväxt ska bli möjlig behöver vi också förändra vår syn på materialen. Louise Brix, chef för regulatoriska frågor på Branschföreningen Cirkulär, påpekade att textilavfallet växer och att marknaden inte kan lösa utmaningen på egen hand. Hon betonade behovet av ett producentansvar som inte enbart fokuserar på logistik, utan också premierar hållbarhet, reparerbarhet och cirkulär design.
Strategiska inköp: Från materialkrav till funktionella lösningar
För att i praktiken kunna omvandla avfall till resurser behöver vi förändra sättet vi gör inköp på. Jesper Langjkær, chef för upphandling och inköp på Fællesindkøb Midt, lyfte den juridiska ramen för offentliga inköp. Han belyste hur funktionskrav kan vara vägen framåt: genom att flytta fokus från specifika materialkrav till krav på funktion och resultat kan den offentliga sektorn stimulera marknaden för innovativa och cirkulära lösningar. Det är här den grundläggande förändringen sker. När vi slutar köpa specifika produkter och i stället efterfrågar funktioner skapar vi utrymme för återvunna fibrer att få en verklig plats som resurs.
Från teori till praktik: Exempel från Kolding och Aalborg
Att cirkularitet inte bara är teori, utan faktiskt kan fungera i praktiken blev tydligt genom exemplen från den offentliga sektorn i Danmark. Betina Trip Vedelgart från Kolding kommun beskrev hur man genom användarinvolvering och workshops kan övervinna mänskliga barriärer och minska medarbetarnas oro inför återanvända kläder, så att acceptansen för cirkulära lösningar i vardagen ökar.
Susanne Grønning Sørensen, avdelningschef och programledare för “Ett grönare sjukhus” vid Aalborg Universitetshospital, presenterade också ett konkret framgångsexempel inom ramen för sjukhusets ambitiösa mål att minska det totala koldioxidavtrycket med 40 procent. Ett centralt exempel är införandet av nya sjukhusbyxor där 30 procent av fibrerna kommer från Textilias egna lager av uttjänta textilier.
Det är ett tydligt bevis på att när vi slutar se textilier som förbrukade kan vi skapa ett slutet kretslopp där materialet behåller sitt värde och blir en ny resurs i stället för att gå till förbränning.
Behovet av politiskt mod och gemensamma spelregler
För att kunna skala upp dessa lösningar krävs politisk handling. Kerli Kant Hvass från European Recycling Platform betonade behovet av harmonisering inom EU, eftersom nationella regelverk ofta krockar med globala värdekedjor.
Hearingens avslutning kretsade kring en nödvändig reflektion över vår roll som föregångsland. Anne Paulin utmanade den så kallade “föregångsmyten” och påpekade att vi inte kan nöja oss med att vara gröna i den nationella redovisningen samtidigt som vårt globala konsumtionsavtryck fortsätter att belasta världen. Hon uppmanade till att använda offentlig upphandling aktivt för att främja cirkulära lösningar och föreslog konkreta åtgärder som avdrag för reparationer och ett stopp för export av textilavfall till länder som saknar kapacitet att hantera det.
*Källa: FN, ActNow for Zero-Waste Fashion, 2019.
**Källa: Beregnet ud fra EU-tal for 2022 fra Det Europæiske Miljøagentur, Consumption of clothing, footwear, other textiles in the EU reaches new record high, 2025
***Källa: Europa-Parlamentet, Tekstilproduktionens og -affaldets indvirkning på miljøet, 2025
